Två tredjedels samhälle

2/3 dels samhället växer fram, de som arbetar och tjänar pengar prioriteras medans den sjuka och "belastande" 1/3 får stå tillbaka. Så skapar kapitalismen grogrund för egoismen. Vi har länge varit förskonade från detta, nu ser vi i en rasande fart hur moderaterna driver oss bort från välfärdssamhället för alla. Istället skapas ett privat försäkringsbaserat system där de som har råd får det bra medans den del som inte lyckas får stå med vacker sked. Det är ett faktum att klyftorna växer, men det gjorde dom även innan alliansen. Vi i de rödgröna har ett enormt ansvar att ställa om utvecklingen och börja om igen med de gamla ännu moderna tankarna, av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov, det är vackra ord. Låt oss inte bara prata om dem. Låt oss forma dem, den 19:e september

Måndag 26/7 2010

Läser om Monas resa till Afganistan, bra att hon gör sig en uppfattning på plats. Förtroende för en åsikt måste grundas på vetskap och övertygelse hos den som besitter åsikten. Det kommer att behövas då detta är en svår fråga för många av oss som sympatiserar med de rödgröna. Jag personligen anser att vi skall dra oss ur Nato samarbeten som detta, men samtidigt är jag givetvis rädd för att det då skall gå som de värsta krigshetsarna varnar för... Jag är uppriktigt kluven i denna fråga och väljer att invänta Monas reflektioner.

Trött på Littorinaffären

Nu har det gått åtskilliga turer kring Littorin och Aftonbladet. Den så efterfrågade dementin kom försent och på fel sätt. Kan hända att Littorin faktiskt är skyldig.. Eller inte.. Det vet bara
Littorin och “Anna”. Vad som är uppenbart är att regeringen med Fredrik Reinfeldt som kapten
Håller en väldigt låg profil. Det sätt som denna “skandal” hanterats på, är definitivt inget som kommer
Att gå till historien som speciellt smart, inte ens dugligt. Jag känner bara för min del en kväljande känsla när jag matas med allt runt omkring. I vanlig ordning beskylls nu Socialdemokraterna för att vara dem som skapat detta. De mer undervegetativa alliansdebattörerna basunerar ut sitt missnöje med Lena Mellin och Aftonbladet. Det hittas på nidnamn och det förlöjligas. Mona Sahlin får sig också en skopa. Självklart! Inte en tanke lägger dessa extremister på det som är fakta, att Littorin och Reinfeldt hanterat detta som om han vore mycket skyldig, tom mer skyldig än Aftonbladet fått till sig.
Jag för min del blir bara trött. Littorin var en bra politiker, trots sina brister så stod han upp för sina åsikter. Må hända får man en viss bitter smak i munnen av vissa av dessa åsikter, men i det stora hela var Littorin en bra politiker. Jag sympatiserar inte med hans politik, men det är inte det som avgör en politikers kvalitéer.
Nu skall vi föröka få en valrörelse att fortsätta utan beskyllningar på enskilda personer, men det känns lite hopplöst med all den negativa nyhetsförmedling vi upplever just nu. Falska Mona brev, Sexköpsanklagelser, Oljehistorier osv…

Nej, sommaren får gå innan jag lägger mer krut.

Glad sommar!

Skattesänkningar är inte helt förkastligt.

Socialdemokraterna har en senhistoria av att sänka skatterna de med. Moderaternas
propaganda maskin har nu satt igång på allvar, hot om skattechocker och precision
kirurgiska ingrepp på en ”fantastisk” jobbpolitik, den sk arbetslinjen. Sanningen är att den tidigare socialdemokratiska regeringen sänkte skatten för arbetare OCH pensionärer lika mycket som de tre första jobbskatteavdragen (2006-2009) under 2000 till 2006.
”Räknat på en månadsinkomst på 20 000 kronor är sänkningen på öret lika stor, visar beräkningarna. Från 1999 till 2006 sänkte Socialdemokraterna skatten med 1070 kronor i månaden. Det är en lika stor sänkning som den borgerliga regeringen klarat av till och med 2009.
För månadslöner på 26 000 kronor har den borgerliga regeringen sänkt marginellt mer. Totalt har skatten minskat med runt en fjärdedel sedan 1999. För den som tjänar mer än 45 000 kronor i månaden har den borgerliga regeringen dock sänkt skatten betydligt mer än socialdemokraterna gjorde. Det beror på att regeringen har höjt de så kallade brytpunkterna, alltså gränsen för de olika inkomstskattenivåerna, visar beräkningarna.
Den som tjänar mycket får alltså en dryg tusenlapp mer i skattesänkning än den som har lägre inkomster.” (E-24 näringsliv 2009-01-22) Om man sedan lägger på de sänkta fastighetsskatterna och borttagandet av förmögenhetsskatten så är skillnaden mellan en vanlig arbetare och en höginkomsttagare med förmögenhet, total. Aldrig tidigare i Svensk historia har en sådan masstransferrering från vanliga skattebetalare till de riktigt rika skett. Och faktiskt finns det många arbetare, främst män, som inte förstår detta, utan röstar gladeligen vidare på moderaterna, för att de så gärna vill tillhöra det ”finare folket”, fy bubblan...

Bjästa hmm.. skulle kunna vara...

Ett svagt mänskligt beteende, ett olyckligt beslut av en testosteronstinn tonåring, att med våld föra sig på en yngre tjej på skolans toalett. Om man bortser från allt förnedrande som handlingen i sig skapat för flickan, men även för pojken (om han är en normalt fungerande person)och bara koncentrerar sig på efterspelet och det som jag anseer vara det som är det svåra i denna historia. Bristen på vuxenskap är tydlig hos de vuxna i samhället Bjästa, en feghet att inte våga, en empatilöshet som slår det mesta, att inte vilja se... för det ställer krav.

Tyvärr så är inte Bjästa unikt på något sätt. Alla de element som spelat in i händelseutvecklingen kan kännas igen i de flesta mindre samhällen. Klasstillhörighet och populärskap hos vissa individer skapar följajohn-mentalitet hos resten och viljan att vara tillags överstiger alla mått av reson. När till och med Domstolsförhandlingar snedvrids i mån om att vinna sympatier har gränsen för anständighet överskridits. Sociala medier utnyttjas å fullo för att skapa en våg av "tyckanden", förmodligen i syfte att måla upp den populära i friskrivande termer. Kvar blir det verkliga offret, hon som inget annat ville än att få vara ifred den där dagen på skolans toalett, hon som fick lov att ta emot....under tvång....

Jag känner en sådan avsky inför vårat veka vuxenskap när sådana här historier kommer idagen. Jag hoppas att flickans smärtor kan mynna ut i en ökad förståelse och att de som i Bjästa faktiskt höjde rösten men tystnade, de som i andra samhällen kommer i den situationen att ställas inför en mob..kan verka förhindrande i framtiden.
I Bjästa är skadan skedd och de som såg på, tigandes, har all anledning att skärskåda sitt ickehandlande. Nästa gång sitter du inte tyst, eller hur?

Arbetslösheten

Det är märkligt att alliansanhängare inte tar till sig fakta.
I uttalande efter uttalande påstår alliansen och dess anhängare
att Sverige är på gång..?? Hur kan det komma sig att de är så blinda?
Arbetslösheten är idag värre än 1992 och INGENTING gör dom.
Det är skrattretande.

Galen allians.

Under snart 4 år har vi levt med en regering som utan förbehåll skapar ett drömsamhälle för dem som kan och har. För dem som inte kan och inte har, gäller andra premisser. Mängder av skattesänkningar och de mest häpnadsväckande lösningar kostar på och vi inom de rödgröna kommer att få ett tufft jobb att sortera det "nya" Sverige efter de "nya moderaterna´s" härjningar.
Försäkringskassans förfall, dräneringen av våra a-kassor, olika galna skattesänkningar som skapar massor åt dem som redan har.
Totalt sett en riktig omvänd Robin Hood politik.
Skämtet, alliansen håller just nu på att forma ett Sverige som i framtida historieböckar kan komma att benämnas i skämtsamma toner. Perioden då Svenskarna lät dumheten styra.

Bodström VS Ask

Idag ställer Bodström kraven om Beatrice Ask´s avgång. I artiklar runt om debatteras detta i spaltmetrar. Det märkliga i denna stund: Var är alla alliansanhängare? BA står ensam utan alliansen till försvar och Bodström kan sägas ha ett stilla mål i sitt sikte. Det är klart att BA har bränt sitt förtroende, inte bara hos det Svenska folket, utan tydligen även i de egna leden. Ask bör avgå omedelbart.

Mörker i Sverige men jag ser ljuset i tunneln

Idag har det riktigt exploderat av artiklar och blogginlägg runt om i vårat land. Till och med f.d borgeliga politiker tar till brösttoner för att förmå vår sittande regering att förstå vilken otrolig fadäs som de ställt till med. Empatilösheten finner inga gränser med alliansens politik och vi ser med förskräckelse hur vi går mot ett ultra konservativt välfärdssystem a lá USA. Vi är lyckligtvis inte där ännu, synen på de sjuka är där, på de fattiga och arbetslösa likaså. Men vi har fortfarande skattefinansierad sjukförsäkring. Frågan jag ställer mig är, när tar man bort den för att byta mot privata alternativ? Härom dagen föreslog ett alliansparti att privatisera arbetsförmedlingen. Det är ett stort steg mot ett Amerikanskt synsätt. Riskerna för att öka klyftorna mellan människor i olika livsskeden, åldrar, utbildning, erfarenheter, religioner, nationaliteter mm är överhängande. Med privata alternativ kommer givetvis vinnst intressen in i bilden. Då kryper riskkapitalisterna fram för att profitera. Vår arbetslöshet skall någon profitera på, någon vill hjälpa oss att få jobb mot betalning, inte bara en lön, utan även till aktie utdelningar. I nästa reformvåg kommer någon att vilja tjäna en hacka på att sälja bra eller mindre bra sjukförsäkringar till oss alla. De som redan har en sjukdomsbild kommer givetvis få det svårt att finna en bra försäkring, medans de som inga krämpor har får många erbjudanden. Klassklyftor skapas bäst när kapitalismen får härja fritt, när de ogenomträngliga ridåerna av girighet får hänga fritt som tunga mörka draperier framför våran frihet och våra utvecklingsmöjligheter. När de privata systemen radas upp kommer givetvis vår skattefinansierade modell till slut också att bytas ut, skattesänkningar skapar valfrihet och alla vi som är kapabla att välja får göra det, vissa av oss kan tjäna på detta, men många av oss har inte förutsättningar för att göra alla dessa val, och framför allt, några av oss kommer att göra fel val, några kommer att förlora, en del förlorar allt. Jag har tagit del av Fredrik Reinfeldts ungdoms drömmar som han skrev om i "det sovande folket" och jag är uppriktigt skrämd, för de ideal jag hade som 20 åring sitter ännu idag starkt förankrade i min hjärnbark, så och hos Fredrik förmodar jag. Om vi låter den nuvarande moderata ledningen fortsätta med sina förändringar kan vi om kanske 4 år vara fast i ett helt nytt och totalt privatiserat system med mycket liten möjlighet att vända om. Redan idag kommer ett regeringsbyte ställa en del ideologiska självklarheter för oss socialister på spel. Vi kommer att inse hur omfattande förändringarna är som redan lastats på oss. Vi kommer att få börja om från grunden igen, precis som våra förfäder en gång fick göra. Men vi har en sak som inte den nuvarande moderata regeringen har, vi har kunnskaper och framtidstro och vi har erfarenheter som moderaterna saknar. Vi vet vad det betyder om en reform hastas fram av ideologi, vi har sett prov på detta när alliansen reformerat våran a-kassa, våran sjukförsäkring, privatskolorna och många andra av de borgeliga förändringar som skett de senaste åren.
Men vi räds inte utmaningar skall de veta. Vi har byggt landet förr och vi kommer givetvis att göra det igen.

Aftonbladet

Monas kväll ikväll

En Moderat bloggare tar upp högerkrokar och vänsterjabbar i sin analys av kvällens debatt. Jag vill kanske vara lite mer spartansk i min bedömning Fredrik verkade faktiskt inte helt frisk.Han var darrig och tvär i sin utstrålning. Han upprepade sig i typiskt Jimmy Åkessons manér med meningslös argumentation och lyckades till slut klämma ur sig att Mona Sahlin är en lögnerska?Moderaten Fredrik fick bekänna färg ikväll, gammelmoderaten inom honom lös igenom. Jag är säker på att Fredrik kommer att skärskåda de rödgrönas alla förslag, på väg till valet. Han kommer säkerligen att få glänsa i senare debatter, men viktigare just nu för alliansen borde kanske vara att de tillkännager någonting nytt i sin egen politik. Alliansens förespråkare har en tendens att kasta sten i glashus. Oppositionen får förödande kritik runt om i moderata bloggar om att de inte presterar någonting! Sanningen är tvärtom, idag har vi alla grepp om vartåt det rödgröna alternativet går, medans vi står undrandes, vad händer om alliansen får ytterligare 4 år vid makten. Vilka av våra gemensamma tillgångar kommer att säljas? för att hålla budgetunderskottet i hyfsat skick, vilka skattereformer för de priviligerade måste genomföras för att möta upp de ekonomiska bidrag moderaterna får och fått i valkampanjer? Hur stort "utanförskap" accepteras av alliansen och hur skall vi idag räkna "utanförskapet"? det råder som bekant delade meningar om detta, inte minst inom alliansen själv. Vad är priset för privatiseringar i absurdum? är 30% prisökningar Ok? Hur kommer våra ungdomar att komma åter i jobb? Vi har idag rekordhög ungdomsarbetslöshet. Vilken arbetslinje är den riktiga arbetslinjen i alliansens Sverige? Högre löner eller bara sänkt skatt? Frågorna är otroligt många och vis av de senaste 4 årens politik är jag inte bara orolig för att få ytterligare alliansreformer, utan rent livrädd för detta. I kvällens debatt så till sist, måste jag få ge Mona Sahlin all beröm. Det var Monas kväll ikväll. Vi får se i september vems kväll det blir, om det blir Fredriks kväll eller det Svenska folkets kväll.

Empatisk förmåga - en valbarhet i valet 2010

Empati är ett ledord i mångas val av sätt att leva. Att kunna glädjas och bli arg, ledsen eller lycklig för en annan människas räkning. Det är grundläggande färdigheter för dem som vi väljer att styra vårat land. Sedan snart fyra år, har vi en regering som inte har dessa färdigheter. Gång efter gång märker vi av dessa tillkortakommanden i aktiv politik. Vi märker det i vardagen, vi ser det i media. Människor som av oro och ilska, just pga av den empatiska förmågan, tex dristar sig till att i plenum skrika ut sin ilska mot dessa empatilösa och cyniska beslut. Borgligheten har i alla tider skapat välgång för sig själva och kapat dem för de med mindre förutsättningar. Inte av ondsinthet, utan av oförstånd. Det finns en speciell typ av personlighet som förhindrar dessa att förstå sådant som man själv inte varit med om. Således kan en sådan människa inte förstå vad det innebär att vara sjuk, om denna individ själv inte varit utsatt för sjukdom som föranlett en tex långvarig sjukskrivning. Denna typ av personlighet har också ofta en avig inställningtill den som är inne i sjukskrivning eller sjukpension. De kan hävda att det är lathet och lättja som ligger bakom även ett väldokumenterat fall. Dessa personer är inte sällan borgerliga väljare. Men man skall inte vara kategorisk, bland dessa personligheter finns även sådana som kan förstå, men som saknar ambition och intresse av att skapa rättvisa i vårat samhälle. Dessa personer är inte på något sätt intresserade av orättvisa eller tragedier, utan de saknar helt enkelt empatisk förmåga. Idag ser vi att många av de väljare som valde alliansen i valet 2006 inte saknar empatisk förmåga. Väljarstödet för alliansen rasar och kommer förmodligen ner på normal nivå inom kort. Moderaterna i synnerhet borde inte ha ett starkare stöd än på sin höjd 12-15 %. I det stundande valet är frågan ganska enkel för de flesta väljarna. Antingen saknar man den empatiska förmågan eller ....så har man den.