Empatisk förmåga - en valbarhet i valet 2010

Empati är ett ledord i mångas val av sätt att leva. Att kunna glädjas och bli arg, ledsen eller lycklig för en annan människas räkning. Det är grundläggande färdigheter för dem som vi väljer att styra vårat land. Sedan snart fyra år, har vi en regering som inte har dessa färdigheter. Gång efter gång märker vi av dessa tillkortakommanden i aktiv politik. Vi märker det i vardagen, vi ser det i media. Människor som av oro och ilska, just pga av den empatiska förmågan, tex dristar sig till att i plenum skrika ut sin ilska mot dessa empatilösa och cyniska beslut. Borgligheten har i alla tider skapat välgång för sig själva och kapat dem för de med mindre förutsättningar. Inte av ondsinthet, utan av oförstånd. Det finns en speciell typ av personlighet som förhindrar dessa att förstå sådant som man själv inte varit med om. Således kan en sådan människa inte förstå vad det innebär att vara sjuk, om denna individ själv inte varit utsatt för sjukdom som föranlett en tex långvarig sjukskrivning. Denna typ av personlighet har också ofta en avig inställningtill den som är inne i sjukskrivning eller sjukpension. De kan hävda att det är lathet och lättja som ligger bakom även ett väldokumenterat fall. Dessa personer är inte sällan borgerliga väljare. Men man skall inte vara kategorisk, bland dessa personligheter finns även sådana som kan förstå, men som saknar ambition och intresse av att skapa rättvisa i vårat samhälle. Dessa personer är inte på något sätt intresserade av orättvisa eller tragedier, utan de saknar helt enkelt empatisk förmåga. Idag ser vi att många av de väljare som valde alliansen i valet 2006 inte saknar empatisk förmåga. Väljarstödet för alliansen rasar och kommer förmodligen ner på normal nivå inom kort. Moderaterna i synnerhet borde inte ha ett starkare stöd än på sin höjd 12-15 %. I det stundande valet är frågan ganska enkel för de flesta väljarna. Antingen saknar man den empatiska förmågan eller ....så har man den.